Stor guide till smakträning för bebisar - så kan du främja ditt barns framtida matvanor

Stor guide till smakträning för bebisar - så kan du främja ditt barns framtida matvanor

Lär dig allt som tidig smakträning och hur det kan främja ditt barns framtida matvanor. Vad säger forskning? Hur börjar man? Här går vi igenom allt du behöver veta för att börja öva smaker med din bebis. 


Du kanske har hört talas om ord som ”smakfönster” eller ”sensitiv period”. Det innebär att barnets hjärna är extra mottaglig att lära sig tycka om nya smaker när de riktigt små. Därför är det bra att passa på att introducera smaker som finns i hälsosam mat. Speciellt bittra och sura smaker som ofta finns i mat så som fullkornsprodukter, grönsaker, rotfrukter, bär och frukt.


Fördelar med tidig smakträning

Fördelen med att börja med smakträning tidigt, alltså mellan 4–6 månader, är att det finns mer tid att träna på när barnet har en hög acceptans för svåra smaker samt ny sorts mat. Det ökar chanserna att bebisen lär sig tycka om hälsosam mat.


Smakträning får dock aldrig konkurrera ut amning/flaskmatning i denna ålder och därför ska det ges som små smakprov/smaksensationer. Däremot är det aldrig fel att smakträna senare, den känsliga perioden pågår till ca 10 månaders ålder. Men efter 6 månaders ålder kan det behövas en intensivare smakträning med fler upprepade träningstillfällen.

Vad säger forskningen?

I studien OTIS (ledd av forskaren Ulrica Johansson) påbörjades smakträning mellan att barnen var 4–6 månader. Barnen fick upprepade små smakprov som var bittra och sura (tex lingon och majrova) vid sidan om amning/flaskmatning. Amningen påverkades inte negativt. När barnen var mellan 9–18 månader åt dom 42–45% mer grönsaker och frukt än kontrollgruppen.


Livsmedelsverket och rikshandboken i barnhälsovård trycker på att man inte behöver börja med mat innan barnet är 6 månader, men säger också att om barnet är intresserad kan man börja med små smaksensationer redan från 4 månader. Du som förälder väljer vad som är bäst för ditt barn.

Smaknapp

En smaknapp är ett toppenbra sätt att ge barn massa smak utan kladd. 

Vår smaknapp kommer med ett brett handtag som är enkelt för de allra minsta att hålla. Det följer även med tre silikonnappar i tre olika storlekar,   där den minsta fungerar från 4 månader, mellersta från 6 månader och den största från 10 månader. Med en smaknapp kan du introducera smaksensationer till din bebis redan från 4 månader.


Vilka smaker är bäst att smakträna?

De smaker som barn generellt behöver öva på är bittra och sura smaker. Dessa smaker finns i många näringsrika livsmedel som är bra för vår hälsa och klimat så som fullkornsprodukter, frukt, bär, rotfrukter, baljväxter och grönsaker. Mellan 4-6 månader ska det dock vara ytterst små mänger (1 tsk/slick på fingret). 

Det är dock vanligt att introducera smaksensationer/smakprov från tex puread banan, morot och mango osv. Det finns såklart näring i dessa livsmedel, men de är söta och ”snälla” smaker som är enkelt för barnet att gilla men som tyvärr ger begränsat med smakträning. Söta, salta och feta smaker gillar barn redan.

Tidig smakträning (med flera upprepade smaktillfällen av bittra och sura smaker) kan ge ett extra skydd genom att barnet även gillar andra smaker som finns i hälsosam mat.


Tips på livsmedel att fokusera på:

🫐Tranbär, lingon, krusbär, vinbär, björnbär, havtorn, hallon


🥦 Broccoli, vit rättika, rotselleri, blomkål, kålrot, kålrabbi, majrova

I den svenska OTIS-studien (ledd av forskaren Ulrica Johansson) var målet att barnen skulle utveckla en stor variation av smakpreferenser i hjärnan. Barnen som genomgick tidig smakträning i studien som bebisar visade sig sedan äta mer frukt, bär, rotfrukter och grönsaker vid 1 år och 1.5 års ålder än kontrollgruppen.

"Barnen som genomgick tidig smakträning i studien visade sig äta mer frukt, bär, rotfrukter och grönsaker vid 1 år och 1.5 års ålder än kontrollgruppen."

Elins svarar på frågor om Björns smakträning

När började du smakträna?

- Björn är nu drygt 5,5 månad och har smaktränat i ca 1 månad. Det har varit riktigt roligt hittills och han älskar verkligen mat. Han är otroligt intresserad, vilket jag har sett som en förutsättning för att börja med smaksensationer så här tidigt.


Hur ofta ger jag smaksensationer till Björn?

- Björn får smaksensationer ca 1-3 ggr per dag, beroende på hur det passar in i vardagen. Jag känner ingen press att han måste ha smakat något varje dag utan tar det som det kommer.


Hur mycket får han vid varje tillfälle?

- Jag ger nästan aldrig mer än ca 1 tsk i mängd, 1 krm är den allmänna rekommendationen i Sverige. Smaksensationer ska inte konkurrera ut amningen och det är viktigt att vara snäll mot den lilla magen. Ibland doppar jag skeden flera gånger i maten om jag märker att det inte hamnat så mycket i munnen.


Hur gör jag maten som Björn får smaka?

- Oftast gör jag egen puré till Björn av olika grönsaker, frukt och bär. Jag kokar det mesta och mixar sedan till en puré, ibland med lite kallpressad rapsolja och kryddor i. Man kan också ha i lite bröstmjölk. Ibland får han smaka något lämpligt från våra tallrikar. Jag gillar att frysa in puré och ta fram en liten matkub till Björn när vi andra ska äta en måltid.


Låter honom oftast äta själv?

- Jag är ju ett fan av att låta barn utforska maten själva så gott det går, och om de vill. Det finurliga med barn i denna ålder är att de är väldigt benägna att greppa saker med handen och föra det till munnen. Så det kan man utnyttja! Jag låter därför Björn äta själv med en pre-spoon/nybörjarsked för det mesta, ibland även smaknapp (med en liten napp). Att låta honom äta själv ser jag som en del i hans plockmatsresa.

Produkter för smakträning

Källhänvisning:


* Fewtrell M, Bronsky J, Campoy C, Domellöf M, Embleton N, Fidler Mis N, et al. Complementary Feeding: A Position Paper by the European Society for Paediatric Gastroenterology, Hepatology, and Nutrition (ESPGHAN) Committee on Nutrition. Journal of Pediatric Gastroenterology and Nutrition. 2017; 64:119–32. Harris G, Mason S. Are There Sensitive Periods for Food Acceptance in Infancy? Curr Nutr Rep. 2017; 6:190–6.


* Johansson U, Öhlund I, Hernell O, Lönnerdal B, Lindberg L, Lind T. Protein-reduced complementary foods based on Nordic ingredients combined with systematic introduction of taste portion increase intake of fruits and vegetables in 9-month-old infants: A randomized controlled trial. Nutrients. 2019; 11:1255.


* Coulthard H, Harris G, Fogel A. Exposure to vegetable variety in infants weaned at different ages. Appetite. 2014; 78:89–94.



Som vanligt står det även om matintroduktion här:


* Livsmedelsverket, bra mat för barn 0-5 år, bra mat för spädbarn


* Rikshandboken för barnhälsovård, matintroduktion

Elin Oresten

-Lic. kostrådgivare

Mer på bloggen

← Äldre inlägg Nyare inlägg →

Därför startade jag Knatteplock

FÖRDELAR MED ATT ÄTA SAMMA MAT HELA FAMILJEN

Laga plockmat hemma

Barn älskar att härmas, genom att äta samma mat underlättar det lärandet och gör måltiden till en positiv upplevelse av gemenskap. Du som förälder behöver inte mata utan kan sitta bredvid och njuta av maten. 

Plockmat ger barn möjligheten att utforska en mängd olika texturer och konsistenser i egen takt. Det kan leda till en mer hälsosam relation till mat och en större matglädje. Genom att erbjuda olika konsistenser och smaker får barnet en bredare smakpalett, och chansen är större att matlusten fortsätter även under den naturligt kräsna perioden som brukar komma runt två år. Forskning visar att barn som introducerats för mer varierad kost från start äter mer varierat och mer grönsaker längre fram i livet. 

  • Främjar utforskande och självständighet vid måltiden.
  • Utvecklar tidiga tuggförmågor.
  • Förenklar familjemåltiden och stärker gemenskapen.

Varför plockmat?

grötpinnar bebis
Främjar utforskande och självständighet vid måltiden
Utvecklar tidiga tuggförmågor
Förenklar familjemåltiden och stärker gemenskapen

Marknadsledande på produkter för barns självständiga ätande

Uppmuntra matglädje genom att låta ditt barn utforska smaker och konsistenser själv. Starta matäventyret i dag - vi finns här för dig och ditt barn genom kladd, upptäckter och utmaningar.

Vanliga frågor om plockmat

Plockmat är ett sätt att erbjuda mat på där bebisen/barnet äter själv antingen med händerna eller med sked.

Plockmat ger barn möjligheten att utforska en mängd olika texturer och konsistenser i sin egen takt, från en tidig ålder. Det kan leda till en mer hälsosam relation till mat och en större matglädje.

Se till att din bebis visar tecken på att vara redo för fast föda. Hen ska kunna sitta upprätt själv i stolen, kunna föra föremål till munnen själv och visa ett intresse för mat. Kanske sträcker sig bebisen mot din mat eller tittar fascinerat på din tallrik, då finns det troligtvis ett intresse!

Tänk på att erbjuda livsmedel som är hyfsat mjuka men lätta att greppa. Tex stavar av sötpotatis, stänger med skivbar leverpastej, kokt broccoli eller omelett/pannkaka i remsor. Även smörgåsrån med smör och/eller leverpastej är perfekt för att öva motorik. Hala livsmedel som är svåra att greppa kan man rulla i frön eller smörgåsrånkross. Exempelvis avokado eller banan. Men generellt sätt är det bra att erbjuda bebisen det som resten av familjen äter så ofta som det går.

Små bebisar har inget pincettgrepp så det är stora bitar som gäller i början. Bitarna ska vara längre än deras handflata eftersom små bebisar (6 mån) ofta inte kan öppna handflatan på begäran. Det kan kännas läskigt men det är faktiskt mer säkert med större bitar än mindre bitar när det är en liten bebis! Tar de för stora tuggor så spottar dem ut det igen.

Läs mer här.

Många är oroliga för hur deras barn ska kunna tugga plockmat utan tänder. Den goda nyheten är att det går jättebra. Små barn bearbetar maten med tungan, gommen och de tandlösa käkarna.

Barn får kindtänder först när de är lite äldre (över 1 år) och att vänta med att introducera matbitar tills dess kan ge negativa konsekvenser för barnets ätutveckling.

Barn lär sig inte tugga när det äter puré, de lär sig tugga genom att öva på att tugga olika konsistenser i munnen.

Läs mer här.