Introduktion av allergener

Introduktion av allergener

Posted by Elin Oresten on

Anna Sundin, barnallergolog, svarar på frågor om allergi hos barn. Inlägget är skapat tillsammans med Allergiexperterna. 

1. Vad är en allergen?


Allergener är egentligen proteiner som finns i olika födoämnen. De är endast en allergen om barnet reagerar allergiskt. Exempelvis kan de flesta barn dricka mjölk utan att de reagerar allergiskt och i dessa fall är mjölk ingen allergen.  


2. När kan man börja introducera allergener? (ålder på barnet)

 

Barn kommer i kontakt med potentiella allergener direkt efter födseln. När det gäller mat finns rekommendationer att ge en mindre mängd av många olika födoämnen från tidigast ca 4 månaders ålder, då i form av smaksensationer. Studier har visat att det är viktigt att inte vänta för länge med introduktionen eftersom möjligheten att utveckla tolerans (tåla olika proteiner) är störst tidigt i livet. 

3. Ska man introducera en allergen i taget eller hur ska man gå till väga rent praktiskt? 

 

Låt barnet testa er mat, genom exempelvis en slick på fingret av det ni äter i en smaksensation om det är innan 6 månader. Om misstänkt allergisk reaktion uppstår direkt efter måltiden ska man vända sig till hälso- och sjukvården för bedömning och utredning samt plan för fortsatt introduktion. I dessa fall kan det vara lämpligt att introducera ett födoämne i taget samt servera detta födoämne igen i liten mängd och vara uppmärksam på eventuell reaktion.

Vid kraftig allergisk reaktion (nässelutslag på hela kroppen, hosta, ökad saliv, kräkning, andningspåverkan, trötthet) ska förälder kontakta sjukvården akut för medicinsk bedömning och ställningstagande till att ge aktuella födoämnen på nytt.

4. Hur mycket bör man ge av en allergen första gången? Tex jordnöt?

 

Vid oro för allergi mot något specifikt födoämne kan man börja med mycket små mängder. Gärna jordnötssmör genom att slicka på en sked. Dagen därefter lite större mängd och succesivt öka mängden. 

Om man specifikt vill introducera jordnöt, kontrollera då att det bara är jordnötter i produkten, dvs inte spår av andra nötter.

5. Kan det bli kraftiga reaktioner första gången ett barn testar en allergen? Eller blir det oftare en mild reaktion första gången?

 

Barnet kan få en kraftig reaktion redan första gången som barnet får i sig födoämnet. Immunförsvaret kräver dock att proteinet har presenterats för immunförsvarets celler vid ett tidigare tillfälle, dvs innan allergiska reaktioner utvecklas.

Det lilla barnet har då fått i sig födoämnet i en liten mängd tidigt i livet utan att föräldrarna är medvetna om det. Då har barnet blivit ”sensibiliserad”, alltså utvecklat en reaktion med produktion av antikroppar i blodet. Att barnet tidigt får i sig proteinet är i de flesta fall inte är av ondo, eftersom det betyder att det lilla barnets immunförsvar har träffat på proteinet och barnet därmed fått möjlighet att utveckla tolerans. 

6. Hur kan man se om barnet är allergiskt? Vanliga symtom att leta efter?

Symtom

Hud: rodnad, svullnad vanligast kring munnen och ansiktet, klåda, nässelutslag

Munnen: klåda, ökad mängd saliv

Magen: ont i magen, kräkningar

Lungorna: ökat andningsarbete, hosta, harklingar, svårt astmaanfall

Generella symtom: oro, rastlös, feber, trötthet, lugn, vill sova

Allvarlig allergisk reaktion/anafylaxi; något allergiskt symtom ovan samt dessutom astmaanfall och/eller blodtrycksfall, medvetslöshet.

 7. Är det större risk att barnet är allergiskt om föräldrarna är det?

 

Ja, det finns en tydlig ökad risk för barnet att utveckla allergiska symtom om föräldrarna har allergisk sjukdom. 

Det barnet ärver är risk för allergiska sjukdom. Det är alltså inte så enkelt som att barnet får samma symtom och allergiska diagnoser som föräldrarna.

Exempel: En förälder kan reagera allergiskt under pollensäsong. Första barnet utvecklar eksem, andra barnet har uppvisar en kraftig allergisk reaktion med ont i magen och kräkningar vid intag av mjölk medan det tredje syskonet inte har någon allergi överhuvudtaget.

Vill du veta mer? Följ @Allergiexperterna på Instagram.

← Older Post Newer Post →

Därför startade jag Knatteplock

FÖRDELAR MED ATT ÄTA SAMMA MAT HELA FAMILJEN

Laga plockmat hemma

Barn älskar att härmas, genom att äta samma mat underlättar det lärandet och gör måltiden till en positiv upplevelse av gemenskap. Du som förälder behöver inte mata utan kan sitta bredvid och njuta av maten. 

Plockmat ger barn möjligheten att utforska en mängd olika texturer och konsistenser i egen takt. Det kan leda till en mer hälsosam relation till mat och en större matglädje. Genom att erbjuda olika konsistenser och smaker får barnet en bredare smakpalett, och chansen är större att matlusten fortsätter även under den naturligt kräsna perioden som brukar komma runt två år. Forskning visar att barn som introducerats för mer varierad kost från start äter mer varierat och mer grönsaker längre fram i livet. 

  • Främjar utforskande och självständighet vid måltiden.
  • Utvecklar tidiga tuggförmågor.
  • Förenklar familjemåltiden och stärker gemenskapen.

Varför plockmat?

grötpinnar bebis
Främjar utforskande och självständighet vid måltiden
Utvecklar tidiga tuggförmågor
Förenklar familjemåltiden och stärker gemenskapen

Marknadsledande på produkter för barns självständiga ätande

Uppmuntra matglädje genom att låta ditt barn utforska smaker och konsistenser själv. Starta matäventyret i dag - vi finns här för dig och ditt barn genom kladd, upptäckter och utmaningar.

Vanliga frågor om plockmat

Plockmat är ett sätt att erbjuda mat på där bebisen/barnet äter själv antingen med händerna eller med sked.

Plockmat ger barn möjligheten att utforska en mängd olika texturer och konsistenser i sin egen takt, från en tidig ålder. Det kan leda till en mer hälsosam relation till mat och en större matglädje.

Se till att din bebis visar tecken på att vara redo för fast föda. Hen ska kunna sitta upprätt själv i stolen, kunna föra föremål till munnen själv och visa ett intresse för mat. Kanske sträcker sig bebisen mot din mat eller tittar fascinerat på din tallrik, då finns det troligtvis ett intresse!

Tänk på att erbjuda livsmedel som är hyfsat mjuka men lätta att greppa. Tex stavar av sötpotatis, stänger med skivbar leverpastej, kokt broccoli eller omelett/pannkaka i remsor. Även smörgåsrån med smör och/eller leverpastej är perfekt för att öva motorik. Hala livsmedel som är svåra att greppa kan man rulla i frön eller smörgåsrånkross. Exempelvis avokado eller banan. Men generellt sätt är det bra att erbjuda bebisen det som resten av familjen äter så ofta som det går.

Små bebisar har inget pincettgrepp så det är stora bitar som gäller i början. Bitarna ska vara längre än deras handflata eftersom små bebisar (6 mån) ofta inte kan öppna handflatan på begäran. Det kan kännas läskigt men det är faktiskt mer säkert med större bitar än mindre bitar när det är en liten bebis! Tar de för stora tuggor så spottar dem ut det igen.

Läs mer här.

Många är oroliga för hur deras barn ska kunna tugga plockmat utan tänder. Den goda nyheten är att det går jättebra. Små barn bearbetar maten med tungan, gommen och de tandlösa käkarna.

Barn får kindtänder först när de är lite äldre (över 1 år) och att vänta med att introducera matbitar tills dess kan ge negativa konsekvenser för barnets ätutveckling.

Barn lär sig inte tugga när det äter puré, de lär sig tugga genom att öva på att tugga olika konsistenser i munnen.

Läs mer här.