Därför är fett viktigt för barn

Vilken fettkälla är bra för barn?

Posted by Madelene Lööw, Barndietist on

Fett är ett omtalat ämne. Det råder mycket åsikter men framför allt förvirring hos många föräldrar. Barndietist Madelene Lööw guidar hur man kan tänka när det kommer till val av fett till sitt barn och reder ut den aktuella diskussionen kring rapsolja.

Varför är fett viktigt för barn?

Fett är ett energitätt näringsämne med flera viktiga egenskaper. Det behövs för att kroppen ska kunna bygga och reparera celler, tillverka hormoner och hormonliknande ämnen. Våra fettlösliga vitaminer A, D, E och K behöver även fett för att kunna tas upp i kroppen. Det finns olika typer av fetter vilket kommer att belysas närmare.

”För foster och små barn är fettsyrorna omega-3 och omega-6, som är fleromättade fett, essentiella för att växa och utvecklas normalt.”


Ett av de viktigaste fetterna är det livsviktiga fleromättade fettet som kroppen inte kan tillverka själv utan måste tillföras genom maten. Detta essentiella fett är involverat i bland annat immunförsvaret, synen, hjärnans och hudens funktion. För foster och små barn är fettsyrorna omega-3 och omega-6, som är fleromättade fett, essentiella för att växa och utvecklas normalt. 

Olika typer av fett:

  • Mättat fett: Livsmedel som innehåller hög andel mättat fett finner vi i fullfeta mejerier, kött, chark, kokosolja, glass och choklad.
  • Enkelomättat fett: Enkelomättat fett finns i tex oliver, olivolja, rapsolja, mandel, jordnötter och avokado.
  • Fleromättat fett: I det fleromättade fettet finns som tidigare nämnts de essentiella fettsyrorna omega-3 och omega-6. Livsmedel som är rika på dessa är tex rapsolja, fet fisk och valnötter.
  • Transfetter: Transfett är en fettsyra som förekommer naturligt i små mängder hos idisslande djur men även kan bildas i livsmedelsindustrin för att göra tex kakor mer spröda och även öka hållbarheten.

Vad säger rekommendationen?

Den generella rekommendationen är att vi ska prioritera det omättade fettet (enkel- och fleromättat fett) framför det mättade fettet för både utveckling och för att högt intag av mättat fett är förknippat med risk för sjuklighet. Även transfett bör undvikas i möjligaste mån då det har negativ inverkan på hälsan.

Rådande rekommendationer för små barn

Små barn behöver vanligen mer fett än vuxna då de har högre energibehov i förhållande till sin vikt. Detta gäller framförallt upp till två års ålder då den dagliga rekommendationen är att 30-40 % av den energin barnet äter ska komma från fett. För lågt intag av fett kan leda till för lite energi och försvårar för de fettlösliga vitaminerna att tas upp i kroppen som i sin tur kan leda till en otillfredsställande tillväxt.


”Små barn behöver vanligen mer fett än vuxna då de har högre energibehov i förhållande till sin vikt.”

Är rapsolja farligt?

I sociala medier har det pågått en debatt om att fröoljor och däribland rapsolja. Rapsoljan påstås vara inflammatorisk pga sin kvot av omega-3 och 0mega-6, att den ska vara genmodifierad och innehåller transfetter. Gällande rapsoljan vi kan köpa i Sverige stämmer detta inte. Vi har hårt reglerade EU-lagar som inte tillåter försäljning av genmodifierade livsmedel utan att de märks (GMO). Det är viktigt att ta i beaktning att det som skrivs i sociala medier ofta ses från ett större geografiskt perspektiv och relaterar till livsmedel som inte ens får förekomma i våra matbutiker i Sverige.


Gällande fröoljor är det stor skillnad i vilken kvot av omega-3 och omega-6 de har. Den svenska rapsoljan innehåller en fördelaktig fördelning av dessa fettsyror och har essentiella egenskaper som tidigare nämnt och innehåller inga transfetter.


Så kan du tänka när det gäller att välja fett till ditt barn

Generellt sett behöver små barn mycket fett för energi och utveckling. Som med alla fetter bör intaget vara måttligt och kombinerat med en i övrigt varierad och balanserad kost och inte överkonsumera det. Variera fettkällor men föredra fett från vegetabilier, nötter, frön och fet fisk så är du på god väg. Det handlar om en balans.


Det är inte hälsosamt att äta för mycket av något livsmedel utan det är variationen mellan de olika näringsämnena som räknas och ger ditt barn de bästa förutsättningarna för att tillgodose sitt energi- och näringsbehov.


Referenser:

Livsmedelsverket: www.livsmedelsverket.se

Nordiska Näringsrekommendationerna 2023:  https://pub.norden.org/nord2023-003/

Tips på mat

Elin Oresten Knatteplock

/Madelene Lööw

Barndietist.

Mer på bloggen

← Older Post Newer Post →

Därför startade jag Knatteplock

FÖRDELAR MED ATT ÄTA SAMMA MAT HELA FAMILJEN

Laga plockmat hemma

Barn älskar att härmas, genom att äta samma mat underlättar det lärandet och gör måltiden till en positiv upplevelse av gemenskap. Du som förälder behöver inte mata utan kan sitta bredvid och njuta av maten. 

Plockmat ger barn möjligheten att utforska en mängd olika texturer och konsistenser i egen takt. Det kan leda till en mer hälsosam relation till mat och en större matglädje. Genom att erbjuda olika konsistenser och smaker får barnet en bredare smakpalett, och chansen är större att matlusten fortsätter även under den naturligt kräsna perioden som brukar komma runt två år. Forskning visar att barn som introducerats för mer varierad kost från start äter mer varierat och mer grönsaker längre fram i livet. 

  • Främjar utforskande och självständighet vid måltiden.
  • Utvecklar tidiga tuggförmågor.
  • Förenklar familjemåltiden och stärker gemenskapen.

Varför plockmat?

grötpinnar bebis
Främjar utforskande och självständighet vid måltiden
Utvecklar tidiga tuggförmågor
Förenklar familjemåltiden och stärker gemenskapen

Marknadsledande på produkter för barns självständiga ätande

Uppmuntra matglädje genom att låta ditt barn utforska smaker och konsistenser själv. Starta matäventyret i dag - vi finns här för dig och ditt barn genom kladd, upptäckter och utmaningar.

Vanliga frågor om plockmat

Plockmat är ett sätt att erbjuda mat på där bebisen/barnet äter själv antingen med händerna eller med sked.

Plockmat ger barn möjligheten att utforska en mängd olika texturer och konsistenser i sin egen takt, från en tidig ålder. Det kan leda till en mer hälsosam relation till mat och en större matglädje.

Se till att din bebis visar tecken på att vara redo för fast föda. Hen ska kunna sitta upprätt själv i stolen, kunna föra föremål till munnen själv och visa ett intresse för mat. Kanske sträcker sig bebisen mot din mat eller tittar fascinerat på din tallrik, då finns det troligtvis ett intresse!

Tänk på att erbjuda livsmedel som är hyfsat mjuka men lätta att greppa. Tex stavar av sötpotatis, stänger med skivbar leverpastej, kokt broccoli eller omelett/pannkaka i remsor. Även smörgåsrån med smör och/eller leverpastej är perfekt för att öva motorik. Hala livsmedel som är svåra att greppa kan man rulla i frön eller smörgåsrånkross. Exempelvis avokado eller banan. Men generellt sätt är det bra att erbjuda bebisen det som resten av familjen äter så ofta som det går.

Små bebisar har inget pincettgrepp så det är stora bitar som gäller i början. Bitarna ska vara längre än deras handflata eftersom små bebisar (6 mån) ofta inte kan öppna handflatan på begäran. Det kan kännas läskigt men det är faktiskt mer säkert med större bitar än mindre bitar när det är en liten bebis! Tar de för stora tuggor så spottar dem ut det igen.

Läs mer här.

Många är oroliga för hur deras barn ska kunna tugga plockmat utan tänder. Den goda nyheten är att det går jättebra. Små barn bearbetar maten med tungan, gommen och de tandlösa käkarna.

Barn får kindtänder först när de är lite äldre (över 1 år) och att vänta med att introducera matbitar tills dess kan ge negativa konsekvenser för barnets ätutveckling.

Barn lär sig inte tugga när det äter puré, de lär sig tugga genom att öva på att tugga olika konsistenser i munnen.

Läs mer här.